Annons:
Etikettartikel-hjärnan
Läst 15618 ggr
Magi-cat
2015-11-09 16:27

Stora hjärnan

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
Förhandsgranskning av bild 1 av 3
Förhandsgranskning av bild 2 av 3
Förhandsgranskning av bild 3 av 3

Hjärnan är central för det mesta vi gör och vad vi är- vår jag-uppfattning, vårt medvetande, minnesfunktioner, känsloupplevelser, förmågan att fatta beslut och planera framtiden, att berätta historier och samarbeta i stora system, vår historia och vad vi kan bli.

Artikeln avser att ge en orientering om de olika områden i stora hjärnan.

I hjärnan försiggår både  medvetna och omedvetna processer. Automatiska funktioner som styrs härifrån i samarbete med övriga kroppen, kemikalieblandningar  regleras, hormoner läses av, tillverkas och fördelas. Inte minst bestäms vår uppfattning om rum och läge här. 

Vårt medvetna tänkande och våra minnen brukar vi också betrakta som lokaliserade här i vårt hjärnkontor. Den är imponerande, hjärnan.

Ännu har den inte löst alla gåtor om sig själv.

Hos människan och andra större däggdjur upptar storhjärnan (lat. cerebrum) större delen av hjärnvolymen. 

Stora hjärnan är som en skrynklig, veckad klump och består till största delen av fett. Hos en vuxen person väger den ca 1400 g, är ca 16-17 cm lång och ca 12 cm hög. Den ryms i handen och utan detta högst invecklade och utvecklade organ, ja då vore vi kort sagt inte här.

Hjärnbarken, det yttre lagret, är grått till färgen och underliggande vävnad vit. Den saknar känsel. (9) Dock har hjärnans hinnor känselreceptorer.

Här syns loberna tydligt på hund

Hjärnhalvor 

Storhjärnan indelas först och främst i två hjärnhalvor. I dessa halvor är olika funktioner belägna, t.ex. finns det mesta av språkets funktion i vänster hjärnhalva.
Intressant nog ser språkets sidodominans ut att vara mindre hos personer utan skriftspråk.(3)
Men höger hjärnhalva är inte oviktig för språket. Där finns områden som påverkar språkmelodi och ljudstyrka t.ex. (3)
Vid skador på höger sida blir språket ofta entonigt och uttryckslöst. Skador på vänster sida kan ge Afasi

Nervbanorna korsas i hjärnan, så att vänster hjärnhalva styr kroppens högra sida och tvärtom.

Corpus callosum

Hjärnhalvorna binds samman av en kraftig nervtrådsbunt, hjärnbalken eller Corpus callosum. Denna har en mycket viktig funktion och består av ca 500 milj nervtrådar. (3) (200-800 milj (4)) nervtrådar som samordnar aktiviteterna i de båda hjärnhalvorna.

Olika hjärnområden aktiveras vid olika aktiviteter, men via hjärnbalken deltar hela hjärnan i processen

Som kuriosa kan nämnas att enligt  uppgift har kvinnor större antal nervtrådar än män. (1)

Lober

Stora hjärnan indelas i lober:

Pannlob (l. frontalis)
Hjässlob (l. parietalis)
Nacklob (l. occipitalis)
Tinninglob ((l. temporalis)

Vanligen åsyftas hjärnbarken med dess vindlingar och fåror, samt underliggande Vit substans.

Hjärnbark:

Under evolutionens gång är det hjärnbarken (cortex) som utvecklats mest och utgör hos människor ca 80 % av hjärnan.
Hit är viktiga funktioner som medvetande, språk, arbetsminne och perception lokaliserade. Hjärnbarken tar intryck av och behandlar all inkommande information. Det är den del av hjärnan som påverkas mest av miljön. (3)
Den består av s.k. grå substans med nervcellernas "kroppar". Antalet har uppskattats till minst 10 miljarder. (2)
Det finns två sorters nervceller, pyramidceller och övriga. Pyramidcellen är som namnet anger pyramidformad och sänder information till övriga delar av nervsystemet. Den andra typen av celler är rund eller stjärnformad och och mottar information.
Vävnaden under innehåller nervtrådar (axoner) och kallas Vit substans. Nervtrådarna löper både från och till hjärnbarken. 
Den  vita substansens glänsande vita färg  beror på att nervtrådarna normalt är klädda med ett fetthaltigt ämne, (myelin).

Hjärnbarken styr viljestyrda reflexer medan lägre nivåer av CNS styr enkla reflexer.

Men hjärnbarkens uppgifter är fler än att styra rörelser. 

Den bearbetar också information från våra sinnesorgan. Genom att mäta elektriska signaler från hjärnbarken har man lokaliserat områden, "primära sensoriska areor" som processar information från sinnesorganen.
Längst bak i nackloben finner vi synens primära område.
Hörselns area finns i övre delen av tinningloben. Känselsinnet ligger alldeles bakom centralfåran.(2)

De är små områden och så specialiserade att de har svårt att ersätta varandra vid skada.

Tre associationsareor:  

Den största delen av Cortex är dess associationsområden som utgör mer än två tredjedelar av hjärnbarken. Det är de här områdena som nått så långt hos människan och utgör grunden för avancerade mentala färdigheter. De är helt nödvändiga för att vi ska kunna hålla stora mängder information aktuell i arbetsminnet samt för det breda begreppet medvetande.

1. Sensorisk associationsarea

Detta är ett stort område mellan hjäss- tinning- och nackloberna. Här kombineras information från sinnena till komplexa upplevelser och får mening genom att relateras till lagrade kunskaper och erfarenheter.

2. Prefrontala barken (pannloben)

Det är denna del som anses skilja människan från andra däggdjur, då den är större och mer utvecklad. Det är här som grunden finns för människans prospektiva, framåtblickande, förmåga finns, för ett avvägande av handlingar och individens anpassning till omgivningen.
"Utan pannlober måste man med musklerna hantera den som anfaller. Med pannlobsfunktionen kan man i stället lura motståndaren genom att inte vara tillnärmelsevis lika förutsägbar." (3)
Pannloben utför ett oerhört sofistikerat arbete med övergripande styrning och kontroll av beteendet. Här startas och styrs olika aktiviteter, men här finns också kontroll och hämning av icke önskat beteende. Det är alltså ett viktigt område för socialt fungerande samverkan.

Här finns också upplevelse av tid och tidens förlopp som möjliggör en långsiktig planering, lagring och framtagning av minnen och inte minst det vi kallar "personlighet". Skador här kan ge personlighetsförändringar, så att varken personen själv eller omgivningen känner igen personen. (Något som kan bli fallet vid pannlobsdemens)

3. Limbiska associationsbarken.

Den är som ett band av hjärnbark längs mitten av pannloben och hjässloben samt lite vid pannlobens insida och främre delen av tinningloben.

Hit kommer information från det Limbiska systemet (känslosystemet) med Hippocampus och Amygdala. Här sker många snabba och delvis automatiska reaktioner. Hjärnbarken reglerar uttrycken för reaktionerna. 

I ett viktigt område, främre cingulum, värderas och jämförs sinnesintryck före val av beteende. (3))

Denna del är överordnad det Limbiska systemet (känslomässiga systemet)med Hippocampus och Amygdala. Minne, motivation, emotion länkar här till autonoma kroppsfunktioner som hjärtrytm och blodtryck samt till reglering av beteenden. Ska man fly eller fäkta?

Basala ganglierna.

Under hjärnbarken finner vi de basala ganglierna där  information från hjärnbarken och thalamus sorteras, aktiveras eller hålls tillbaka varefter den går tillbaka till hjärnbarken och thalamus. 
Skador i de basala ganglierna kan yttra sig som ofrivilliga rörelser (Huntingtons sjukdom t.ex.) eller svårighet med viljestyrda rörelser. (Parkinsons sjukdom)

Thalamus (eller talamus)

Djupt inne i mellanhjärnan finns nervcellsgruppen Talamus (thalamus). en bilateral kopplingsstation där information om temperatur, beröring och smärta behandlas och sänds vidare till olika delar av hjärnbarken för varseblivning.

Hypothalamus

återfinns under thalamus och sköter bl.a. kontrollmekanismerna för blodtryck, sömn, kroppstemperatur och ämnesomsättning. Den tillverkar och frisätter också viktiga hormoner.
Hypothalamus (eller hypotalamus) tar emot information från hela kroppen och från andra områden i hjärnan samt påverkar delar av hypofysen.

Limbiska systemet

Limbiska systemet hör till de de "äldre" delarna av hjärnan

Det utgörs av nervcellsgrupper som finns på insidan av de båda hemisfärerna och är vår känslohjärna som förmedlar känslor som ångest, aggressivitet osv. Andra uppgifter är att reglera stämningslägen och social anpassningsförmåga. Beteendeimpulserna filtreras i pannloben.

Limbiska systemet med dess associationsbark är viktiga för snabba reaktioner vid fara då vårt medvetande skulle agera för långsamt. Hjärnbarken reglerar uttrycken för reaktionerna.

Systemet utgörs av bl.a. Amygdala, Gyrus cinguli och  hippocampus.

Luktsinnet är direkt kopplat till Limbiska systemet.

Detta var en liten genomgång av den komplexa stora hjärnans funktioner. Det kommer mera. :-)

1. http://nervsystemet.se/nsd/structure_314
2. "En bok om hjärnan"; redaktör prof. Lennart Widén
3. "Hjärnan"; Lars Olson m.fl. 
4. https://sv.wikipedia.org/wiki/Hj%C3%A4rnbalken
5. https://sv.wikipedia.org/wiki/Talamus
6. https://sv.wikipedia.org/wiki/Hypotalamus
7. https://sv.wikipedia.org/wiki/Limbiska_systemet 
8.  http://nervsystemet.se/nsd/structure_284 
9.  http://illvet.se/manniskan/hjarnan/kanner-hjarnan-nagot

_bilder från www.pixabay.com_


"Freden måste komma först. Gör den inte det, min vän, kommer inget efter den."
💓 Sajtvärd på Fenomen, Hjärnan, Kulturtant, Oförklarade fenomen

Annons:
Denna kommentar har tagits bort.
Upp till toppen
Annons: