2016-11-11 14:34 #0 av: Magi-cat

Måste vi sova och varför det? Vi ägnar runt en tredjedel av vårt liv åt att sova. Är sömnen ett dyrbart slöseri med tid - eller högst avgörande för hjärnans funktion?

Hjärnan behöver mycket energi. Med bara ca 2 % av kroppens totala vikt förbrukar den ca 20 % av alla kalorier vi stoppar i oss.  Och hjärna förbrukar nästan lika mycket energi när vi sover som när vi är vakna.  Alla andra organ tycks klara sig utan sömn, men hjärnan nattar oss. Är det inte opraktiskt rent biologiskt, inte minst med tanke på att många djur riskerar att bli någon annans mat medan de befinner sig i drömmarnas land? Varför har evolutionen inte försett oss med ständigt pigga och alerta hjärnor?

Men, nej, sömnen är inget misstag, inget slöseri med tid. Den är avgörande för hjärnans funktion, för livet.

Det brukar sägas att vi behöver sömnen för återhämtning, en period när stresshormonerna, pulsen och kroppstemperaturen går ner, blodtrycket sänks och immunsystemet stärks.

Hjärnans tvättmaskin

Till detta kommer nu en ganska ny och väldigt intressant upptäckt, nämligen att en hjärnans inre "tvättmaskin" aktiveras när sover. 

Tidigare har man ansett att hjärnan saknar lymfatiskt system. Blod-hjärnbarriären skulle inte lämna någon öppning för förbrukat protein. Detta innebär att hjärnan själv måste ta hand om sitt avfall av uttjänta ämnen. M.a.o. måste hjärnan vara en mästare i - förutom alla andra funktioner -  att återvinna skräp. Låter det rimligt?

Glymfatiska systemet

Nej, men - hjärnan har faktiskt ett slags relativt nyupptäckt lymfatiskt system, ett system för att rensa och bortföra skräp. Maiken Nedergaard med forskargrupp vid Köpenhamns universitet har forskat om denna "tvättmaskin" som hon kallar det glymfatiska systemet eftersom det bygger på gliaceller och liknar det lymfatiska systemet i övriga kroppen. 

Hos råttor och möss är det minst 10 gånger mer vätska som flyter genom det glymfatiska systemet när de sover som när de är vakna. Mellanrummet mellan cellerna är 60 % större i den sovande mushjärnan än i den vakna. Det gör att tvättprogrammet flyter på lättare. (2)

Hur mycket vätska som pumpas i människors tvättsystem varje natt vet vi ännu inte, men uppskattningsvis är det mellan en halv och flera liter. Den här renhållningen skulle inte hjärnan klara i vaket tillstånd.

Bl.a. spolas beta-amyloid ut, det protein som bildar klumpar vid bl.a. Alzheimers sjukdom. (2)

Det är mer som händer under sömnen:

Enligt ny forskning vid vid University of Wisconsin-Madison blir kopplingarna mellan synapserna färre och svagare under sömnen. Forskarna tänker sig att utan sömnen skulle kopplingarna bara stärkas hela tiden och vi skulle få svårare att ta in nya intryck.

Alltså betalar hjärnan priset - sömn - för sin formbarhet, så att den kan befästa vad vi tagit in under dagen och förbereda för en ny dag. 

Men Maiken Nedergaard vid Köpenhamns Universitet menar att det (även om upptäckten om kopplingarna är intressant) ändå är renhållningen som är det avgörande skälet till sömnen.

Gliacellerna kan under sömnen övergå från sin vakna aktivitet att stödja enskilda synapser till att städa....De tar på sig städutrustning och slussar rengöringsvätskan genom vävnaden

"– Det är som att ordna en fest. Du kan antingen underhålla gästerna eller städa huset, men du klarar inte att göra båda sakerna samtidigt, säger Maiken Nedergaard.". (1)

Men i takt med att vi blir äldre minskar tvättmaskinens effektivitet. Något som också kan göra den sämre är hjärnskakning, vilket man visat i djurförsök. Ledsen
Intressant nog påverkas flödet även av vilken sovställning vi intar, på så sätt att sidläge ger bäst flöde och magläge sämst. 

Att i framtiden finna en medicin som förbättrar renhållningen låter förstås frestande. Risken finns dock att en sådan skulle ha negativa effekter som att höja blodtrycket.
Men det finns en medicin som är gratis och alltid till hands: Fysisk aktivitet.
Råttor som fick springa i löphjul visade sig ha bättre flöde i det glymfatiska systemet än råttor som inte hade möjlighet till aktivitet. (Enligt källa - 1- är det opublicerade resultat.)

Sedan säger Maiken Nedergaard något intressant och kanske oväntat:

"– Jag misstänker starkt att meditation och yoga kan ha liknande effekter, säger Maiken Nedergaard."

Det låter, i mitt tycke, som en bra förklaring till att yoga/meditation har positiva effekter. "Tvätten" fungerar bättre.

Forskningen om det glymfatiska flödet fortsätter och nästa steg är att finna metoder att hitta människor som riskerar att få Alzheimers sjukdom och kanske förebygga att den bryter ut.

1. http://fof.se/tidning/2016/10/artikel/somn-tvattar-hjarnan

2. Modern psykologi: Specialnummer om hjärnan 2016

Läs gärna tråden om glymfatiska systemet:

http://hjarnan.ifokus.se/discussions/58281da18e0e7455aa004200-glymfatiska-systemet?discussions-1

bilder från pixabay.com

Och sov gott! GladSomnarVåg