Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (6) Senaste inläggen

Om ifokus och sajten Anatomi och fysiologi Autism; ADHD; ADD etc Belöningssystemet; beroende Demenssjukdomar; Alzheimers; åldrande Den sociala hjärnan Djurens hjärna; Evolutionen Embryologi; Den unga hjärnan Fobier Huvudvärk, migrän Illusioner; hallucinationer och andra felslut Inlärning Intelligens; savant och andra extraordinära färdigheter Maximera hjärnan; klurigheter Minnet och dess funktioner Neurologiska sjukdomar; psykiska sjukdomar Psykologi Sinnen Smärta; stress Språk Sömn; drömmar; avslappning; meditation Tumörer; skador Vetenskap; forskning; teorier Övrigt OffTopic
Tumörer; skador

Del 2 av Marias berättelse om sin hjärntumör

2016-05-21 08:01 #0 av: Magi-cat

Hur gick det sedan för Maria?

Här får vi läsa andra delen av Marias berättelse om sin hjärntumör och tiden efter operationen. Del ett finner du här.

Sista året innan operationen så började jag få mer huvudvärk. Min vänstersida kändes avdomnad, framförallt armen och så började jag vingla när jag gick. 

Delar av tungan på vänster sidan kändes som bedövad och jag tyckte att jag sluddrade men ingen annan märkte något. Det var obehagligt hur sakta de här sakerna kom krypandes och det var då jag sökte vård igen.

Att få en cancerdiagnos och som i mitt fall besked om en elakartad hjärntumör är omvälvande men samtidigt så blev chocken inte så stor för jag fick reda på att den var elak när den redan var bortopererad.

I och med att den var elak så blev strålning nödvändigt. Först var tanken på att jag skulle strålas i hela spinalsystemet där tumören hade vuxit, men efter att läkaren kollat olika studier så beslöt de att stråla enbart mot tumörområdet.

Det blev 30 gånger på 6 veckor och efter ungefär två veckor så började håret falla. Jag tappade det mesta från ovanför öronen och ner. Som en omvänd toupéSkrattar Chansen att jag skulle få tillbaka håret var liten för när man strålar så dör i allmänhet hårsäckarna.

 Jag fick löshår i det befintliga håret och så kunde jag dra det till en knut långt ner i nacken så det kändes bra. Sakta men säkert så kom mitt hår tillbaka turligt nog så idag har jag hår på hela huvudet men det är numera grått.

Efter operationen hade jag hallucinationer. Jag vet inte om det var medicinen eller en slags efterreaktion, men det gick över på några dagar.

Jag hade svårt att gå i början och fick träna på avdelningen med sjukgymnast. Jag fick en massa övningar med mig hem och så en rullator.

Jag har fortfarande svårt med balansen och när saker och ting rör sig runtom mig. Jag går med en krycka utomhus för att jag vinglar så, men har jag sällskap med t.ex. min man så håller jag honom under armen.

Jag var enormt trött efteråt vilket är vanligt. Jag kunde sitta och somna. Jag blev dessutom överdrivet blödig och det var ganska jobbigt då jag kunde börja gråta utan anledning. Det har sakta men säkert återgått till det normala.

Jag promenerade dagligen hemma runt en liten sjö, jag gjorde mina övningar och sakta men säkert började jag känna igen mig själv.

Började jobba fullt igen men det höll inte länge. Jag kunde inte klara av mina arbetsuppgifter som innan. Kunde inte längre ha "många bollar i luften" och idag har jag 50% sjukersättning.

Nu  är det 5 år sedan operationen. Jag har fortfarande besvär med balansen och kan t.ex inte cykla längre. Jag har gjort en minnesutredning som inte var 100%. Mitt stora kvarstående problem är huvudvärk som jag har ganska ofta men annars har jag klarat mig bra.

I det sista MR-utlåtandet står så här: Inga tecken till tumörrecidiv. Ingen barriärskada. Liksom tidigare ses flera högsignalerande förändringar i supratentoriell vit substans.

Strålningsapparaten:


Ärret i nacken:


Hjärta "It has always been easier to destroy than to create." (Spock)

Anmäl
2016-05-21 08:11 #1 av: Magi-cat

Starkt att du delar med dig, Maria och vi tackar för att vi får publicera din berättelse här på Hjärnan ifokus!

Skönt att höra att det gått så bra för dig! Blomma

Hjärta "It has always been easier to destroy than to create." (Spock)

Anmäl
2016-05-21 09:31 #2 av: Maria

Visst är det ganska otroligt vad man kan göra idag. Man har ju ändå varit inne i hjärnan och rotat.

Jag är otroligt tacksam för den vård och eftervård jag fått.

/Maria

 

Anmäl
2016-05-21 18:32 #3 av: Tjeja

Tack igen Maria för att du delar med dig av din resa och berättar om den!  Hjärta

Medarbetare på FågelmatningDjurparkerVilda djur och Politik i fokus.

Anmäl
2016-05-21 19:22 #4 av: Maria

Så lite såSkämtar

/Maria

 

Anmäl
2016-05-22 10:24 #5 av: Sisselie

Jag vill också tacka dig, Maria, för att du delar med dig av vad du gått igenom. Det betyder så mycket att få läsa om andra som gått igenom samma sak. Jag har ju också nyligen opererat bort en hjärntumör. (Som jag skrivit om på cancer ifokus.) Läskigt det där med att operera hjärnan, men fantastiskt att utvecklingen gått så långt framåt att de faktiskt klarar det. Min satt ju visserligen väldigt ytligt, så jag vet inte om de behövde skära nåt alls i hjärnan, eller bara pyttelite, men fantastiskt att de även klarar att operera djupare in i hjärnan.

Anmäl
2016-05-22 10:26 #6 av: Maria

#5 Så roligt att se dig här. 

Jag är så glad för att det hela har gått bra för digGlad

/Maria

 

Anmäl