# Axon
Author: Magi-cat

(Till lexikon 😎)

Det finns ett _axon_, nervtråd, per nervcell. Dess uppgift är att fortleda elektriska urladdningar = nervimpulser. Vanligen för axonet nervimpulsen _från_ nervcellskroppen.

Axonens tjocklek kan variera mellan 0,1 mikrometer och 20 mikrometer. De som är mer än 1 mikrometer tjocka är oftast omslutna av myelin, ett elektrisk isolerande fettskikt uppdelat i segment, som gör att nervsignalen fortleds från segment till segment. Hastigheten kan vara på ca 100 m i sekunden.

Axonens längd kan variera mellan ungefär 1 mm och 1 m. Vissa hjärnceller i hjärnbarken kan ha riktigt långa axoner som går ända ner till ländryggmärgen. Celler i ryggmärgen kan också sända riktigt långa trådar till musklerna i händer och fötter. Dessa långa nervtrådar kan ha mellan ca 500 och 1000 ändgrenar.

Axonen delar upp sig i sidogrenar som till slut förenas i axonterminaler. Det är blåsliknande ansvällningar som bildar synapser med nervceller intill.

_http://nervsystemet.se/nsd/structure\_58_  

_Olson/Josephson: Hjärnan_

_Widén m.fl.: En bok om hjärnan_

## Comment 1
Author: [Borttaget]

Även [här, axon](http://hjarnan.ifokus.se/discussions/5690b6948e0e747d7600186e-axon).

## Comment 2
Author: Maria

Spännande att läsa.

När jag skulle ha strålbehandling så var det från början bestämt att både skallen och ryggmärgskanalen skulle strålas men man ändrade sig i sista stund och beslutade att bara ta skallen.

Orsaken var att det skulle skada mer än göra nytta.

Jag kom att tänka på det när jag läste här om att axoner går ända ner i ryggmärgskanalen.

## Comment 3
Author: Magi-cat

Vissa hjärnor har faktiskt jätteaxoner.

Fast inte människohjärnor, utan de finns hos tioarmade bläckfiskar som kan ha axoner med en tjocklek av upp till 1 mm i diameter.  
Dessa enorma axoner är supereffektiva och leder nervimpulser från hjärnan till kroppsmusklerna med en hastighet av flera meter per sekund!  
Det är praktiskt då bläckfisken måste fly undan faror.

Snabbheten hos axonens ledningsförmåga ökar alltså med diametern. Men varför har då vi så tunna axoner?  
Tyvärr är en tjock axon inte så praktisk ur alla synpunkter då axontjockleken måste fyrdubblas för att få dubbel ledningshastighet. Om vi skulle få snabbare impulser på detta sätt skulle vi också ha färre axoner. Lösningen har istället blivit mindre beståndsdelar och så många neuron som möjligt packade inom en begränsad volym.

_källa: Hjärnan; Michael O'Shea. (Fri Tanke förlag)._