Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (7) Senaste inläggen

Om ifokus och sajten Anatomi och fysiologi Autism; ADHD; ADD etc Belöningssystemet; beroende Demenssjukdomar; Alzheimers; åldrande Den sociala hjärnan Djurens hjärna; Evolutionen Embryologi; Den unga hjärnan Fobier Huvudvärk, migrän Illusioner; hallucinationer och andra felslut Inlärning Intelligens; savant och andra extraordinära färdigheter Maximera hjärnan; klurigheter Minnet och dess funktioner Nervsystemet Neurologiska sjukdomar; psykiska sjukdomar Psykologi Sinnen Smärta; stress Språk Sömn; drömmar; avslappning; meditation Tumörer; skador Vetenskap; forskning; teorier Övrigt OffTopic
Embryologi; Den unga hjärnan

Kan fostret känna smärta?

2015-12-04 18:52 #0 av: Magi-cat

För inte så länge sedan trodde man att inte ens det nyfödda barnet, ännu mindre fostret kunde känna smärta.

Men redan det tio veckor gamla fostret rycker till om man berör dess armar och vid 14 veckors ålder rycker det till om man rör benen.

Vid 20:e graviditetsveckan kan smärtreaktioner registreras då fostret gör avvärjande rörelser vid t.ex. stick.

Dock är det osannolikt att fostret upplever smärta, eftersom smärtimpulserna ännu inte kan ledas upp till hjärnbarken. Thalamus, relästationen, fungerar nämligen inte förrän i vecka 25.

Mycket talar för att fostret sover under själva förlossningen och t.o.m. drömmer. Man har nämligen observerat samma ögonrörelser som vuxna när de drömmer. Kanske fostret t.o.m. är nedsövt? Man har funnit adenosin och endorfiner i högre halter före födelsen. Den låga syrgasnivån dämpar också hjärnans aktivitet och vakenhetsgraden.

källa: Olson/Josephson: "Hjärnan"

"Livet är en gåva, tiden är till låns." P. Strang

Anmäl
2015-12-08 12:04 #1 av: [TanatosNyx]

Mycket intressant!

"Ingen är så fattig att man inte har råd att visa andra kärlek och omtanke"
/TanatosNyx - Sajtvärd på Gravid iFokus

Anmäl
2015-12-09 17:29 #2 av: Tjeja

Funderar Väldigt intressant... är ändå skeptisk till detta om "upplevelsen" ... då upplevelse av lidande inte nödvändigtvis behöver vara kopplat till hjärnan alls. Men hjärnan behövs för att tolka, uttrycka och förmedla kroppens upplevelse betyder det inte att kroppen/personen/individen inte upplever lidandet.

Medarbetare på FågelmatningDjurparkerVilda djur och Politik i fokus.

Anmäl
2015-12-09 18:16 #3 av: [TanatosNyx]

#2 instämmer

"Ingen är så fattig att man inte har råd att visa andra kärlek och omtanke"
/TanatosNyx - Sajtvärd på Gravid iFokus

Anmäl
2015-12-09 22:13 #4 av: [Daisy-Moa-Elsa]

Varför inte? Oavsett vad vi grundar våra vetenskapliga terorier på... hur kan vi säkerhetsställa visa saker?

Anmäl
2015-12-17 08:20 #5 av: Magi-cat

Jag förstår att ni tycker det låter konstigt, men det är så här man säger.

Det avgörande är när hjärnan är så utvecklad att den kan ta emot sinnesintryck och vara (åtminstone i viss utsträckning) medveten om dem. Det kan den inte förrän ungefär efter vecka 24.
Det är först då vidarekopplingen från nerverna sker via thalamus till hjärnbarken, där vi menar att medvetandet formas.

Ett foster före denna tid kan heller inte väckas.

Man skulle kunna få celler eller vävnader i en provrörsodling att reagera på nålstick, men det finns inget medvetande, som kan uppleva smärta.

"Livet är en gåva, tiden är till låns." P. Strang

Anmäl
2015-12-17 13:54 #6 av: Tjeja

#5 Men det resonemanget utgår ifrån att medvetandet enbart är något fysiskt biologiskt. Men med modern kvantfysik har man ju bevisat att medvetandet inte är bundet till biologisk materia så som man tidigare trott. Med andra ord kan man bara bevisa nervsignalernas funktioner och kroppens fysiska reaktioner. Men fortfarande har man ingen aning om vad medvetandet egentligen är annat än att det faktiskt inte alls behöver vara kopplat till nervceller... 

M a o, medvetande kan fostret mycket väl ha långt innan eller kanske rent ut av få långt efter det att hjärnan utvecklats något alls.  Hjärnan är mer som en dator som kan spela upp filmer av vårt medvetande och som kan lagra dess minnen. Men själva medvetandet (filmen) behöver inte ens hjärnan för att existera mycket förenklat uttryckt. 

Medarbetare på FågelmatningDjurparkerVilda djur och Politik i fokus.

Anmäl
2015-12-17 14:12 #7 av: Magi-cat

#6 Det sista och slutgiltiga ordet om medvetandet är sannolikt inte sagt och jag tror inte jag kommer att kläcka det heller, i alla fall inte idag.Skrattar

Det kommer mer trådar om medvetandet. Den här handlar om ifall fostret kan känna/registrera smärta innan fysiologin är färdig för upplevelsen.

I den verklighet vi har att förhålla oss till, tror jag fortfarande det är så som sagt och det fungerar. Att hjärnan är riktigt som en dator håller jag inte med om.

Jag tänker också på att resonemanget om vecka 24-25 får långt mer praktiska konsekvenser än filosofiska diskussioner. Det är nämligen där (med ett par veckors säkerhetsmarginal) man sätter gränsen för abort.

"Livet är en gåva, tiden är till låns." P. Strang

Anmäl
2015-12-18 23:50 #8 av: tarantass

Kvantfysiken har inte bevisat någonting om medvetandet och har inte i uppgift att göra det heller. Det finns en vild flora mer eller mindre insatta spekulationer om vad vissa kvantfysiska fynd skulle kunna innebära för medvetandet, men där måste man skilja mer från mindre insatt och komma ihåg att det gäller spekulationer. Och skilja seriöst återhållsamma källor (med hänvisningar till egna seriösa källor) från mindre seriösa som glider och broderar ut och som det tyvärr vimlar av.

Sant är att vi egentligen inte vet vad medvetandet är eller var det sitter. Vetenskapen har dock hittills inte kunnat följa det utanför hjärnan. (Spekulationer har framförts även om vad i hjärnan det är.)

Om saker vi inte vet borde vi kanske ändå ta det säkra för det osäkra. Frågan är dock vad det skulle göra med aborträtten, som (tillsammans med preventivmedel) har bidragit så starkt till att frigöra människor (framförallt kvinnor, men indirekt också män, om vi nu konventionellt håller oss till dem två) från rädslan att bli med barn man inte kan ta hand om och från en väldig massa direkt handikappande sociala stigman förknippade med det. Om de som vill förbjuda abort fick uppleva hur det var då eller är i moralkonservativa länder och inte börjar tvivla på sin inställning, då är det en i högsta grad selektiv "respekt för livet" som driver dem. Men frågan är kinkig.

Anmäl
2015-12-19 08:34 #9 av: Magi-cat

Det finns cell-och vävnadsodlingar in vitro som kan fås att reagera på stimuli, eller t.o.m hjärtan som slår i en glasbehållare. Men vi säger inte att de har ett medvetande. Det finns inget som "tar emot". (mer än den som registrerar reaktionen.)

Det sker en helt fantastiskt fosterutveckling den första tiden (särskilt  de första 21 dagarna med wow-effekt), återkommer till det. Men så länge inte nervsystemet är så utvecklat att det tar emot och bearbetar signaler är det inte rimligt att säga att fostret upplever smärtan.

Även om vi för ett ögonblick tänker oss att fostret skulle ha ett medvetande innan nervsystemet är utvecklat finns det ingenting som säger att det upplever smärta, eftersom upplevelsen av smärta är kopplad till nervsystemets reaktion på yttre stimuli.

Upplevelsen är alltså biologisk.

"Livet är en gåva, tiden är till låns." P. Strang

Anmäl
2015-12-20 12:28 #10 av: Eliiza

Hej på er!
För att göra en lång och invecklad historia kort; fostret, barnet i magen, känner även mammans humör och sinnesstämning och detta påverkar utvecklingen av dess framtida, genetik, psyke och hälsa.

http://www.epochtimes.se/mammans-kanslor-paverkar-barnet-i-magen/

http://www.ehdin.com/?id=1189

Med vänlig hälsning,
Eliiza

Anmäl