Bra att veta för alla som gärna tar sig en lur. 🙂😴

Hjärnan behöver aktivitet och stimulans, men den behöver också vila.

Att sova på saken är därför en bra idé. Minnena behöver konslideras och hjärnan få utrymme att leva sitt eget liv.

Ibland dyker lösningar upp som brev på posten efter att man sovit på saken.

Paul McCartneys "Yesterday" kom till i ett sömntillstånd. Flera av Stephen Kings mardrömslika scener likaså.

Ibland får vetenskapliga problem sin lösning efter en natts sömn. 

Otto Loewi vaknade en natt 1921 och skrev upp ett experiment han drömt om och somnade sedan om. Olyckligtvis kunde han inte tyda kråkfötterna dagen därpå! Men, tur i oturen, han drömde samma dröm igen och kunde sedan gå till sitt lab och genomföra ett av 1900-talets mest kända medicinska experiment och fann att Nerver kommunicerar med varandra via kemiska transmittorsubstanser. 

Det var en lönsam dröm som gav honom Nobelpris några år senare.

(Och så har vi förstås Kekulé som 1866 löste formeln för bensen via en dröm när den ringlade ihop sig till en orm. Den var nämligen en ring.)

Dagdrömmande verkar tyvärr inte fungera lika bra. De låter oss visserligen måla upp mer eller mindre realistiska framtidsbilder men distraherar oss också från nuet.

(Kanske en av anledningarna till att meditation och mindfulness är så verksamt för hjärnan.)

(källa: Wasling, Pontus: Minnet fram och tillbaka)

http://sv.wikipedia.org/wiki/Friedrich_August_Kekul%C3%A9_von_Stradonitz)

(bild från pixabay.com)