Annons:
Etikettervetenskapforskningteorier
Läst 1855 ggr
Huygens
2016-01-09 21:58

Synapsmarkering

Synapsmarkering (eng. synaptic tagging) är en ej bevisad teori att synapserna använder proteiner för att markera hur starkt (eller svagt) signaler ska tillåtas passera över synpasen.

Det är till största del okänt vilka molekyler som ingår i synapsmarkering.

En viktig del av synapsmarkering är fenomenet långtidspotentiering (LTP), som enligt teorin innebär att upprepad signalering över synapsen stärker synapsens signalsändningsegenskap, genom att flera okända proteiner (eller andra okända ämnen) bildas som underlättar signalöverföringen från sändande Axon till mottagande Dendrit. LTP kan få själva synapsen att byggas till, "växa", för att åstadkomma starkare överföringsegenskap.

Motsatsen till LTP är långtidsdepression (LTD) en långtidsförsvagning av vissa synapser. Både förstärkning och försvagning av synpaser kan ha varaktighet över flera timmar eller dagar. LTP är ett tillstånd i synapsen som även kan vara i många månader.

Genom att förstärka signaler via LTP eller genom att välja bort signaler via LTD, kan synapserna tränas att mera effektivt hantera olika typer av signaler. Det är oklart hur LTD, bortval av signaler går till, men det kan vara nödvändigt om t ex en golfspelare ska träffa golfbollen exakt och därför behöver undvika att spänna vissa muskler som motverkar golfsvingens rörelse.

Det är till största del okänt vilka proteiner som medverkar till LTP och LTD. Teorin om synapsmarkering presenterades för första gången år 1997.

Annons:
Upp till toppen
Annons: