Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (7) Senaste inläggen

Om ifokus och sajten Anatomi och fysiologi Autism; ADHD; ADD etc Belöningssystemet; beroende Demenssjukdomar; Alzheimers; åldrande Den sociala hjärnan Djurens hjärna; Evolutionen Embryologi; Den unga hjärnan Fobier Huvudvärk, migrän Illusioner; hallucinationer och andra felslut Inlärning Intelligens; savant och andra extraordinära färdigheter Maximera hjärnan; klurigheter Medlemsberättelser Minnet och dess funktioner Nervsystemet Neurologiska sjukdomar; psykiska sjukdomar Psykologi Sinnen Smärta; stress Språk Sömn; drömmar; avslappning; meditation Tumörer; skador Vetenskap; forskning; teorier Övrigt OffTopic
Illusioner; hallucinationer och andra felslut

Spöken och skräck i hjärnan

2020-05-31 19:00 #0 av: Magi-cat

Men varför njuter många av att bli skrämda och läser bloddrypande deckare om ond, bråd död och ser skräckfilmer?

Att reagera på det som skrämmer oss, säger Wasling, är evolutionärt. Rädsla och ångest aktiverar uråldriga delar av hjärnan och särskilt amygdala. Det har varit avgörande för vår överlevnad att reagera på hot. Idag är hoten annorlunda än på våra tidiga förfäders tid, men har vi ändå ett behov att hålla igång rädslan? Man har inte kunnat fastslå via vetenskapliga studier om negativa känslor som skräck är viktigare än positiva...

För inte så länge sedan var det ett folknöje att titta på avrättningar. Man tog t.o.m. med barnen för att titta. Det låter helt horribelt och vi tar spontant avstånd från det. (Ändå fortsätter bestialiska avrättningar av djur att vara festligt folknöje i vissa länder som tillåter tjurfäktning, t.ex.)

Stephen King talar tydligen om rädslans fobiska tryckpunkter. När dessa berörs känns det som om verkligheten vacklar och förlusten av kontroll framkallar rädsla.

 Skulle det inte räcka med att titta på Nyheterna på TV för att få vårt lystmäte av sorg, död och elände? Det ger inte Wasling något svar på. Kanske det inte finns något svar. En del lär hävda att det är renande för själen (Hur begriper jag inte) Andra att det ger oss en "ställföreträdande ångest". Påhittade fasor och andras skräck gör det lättare för oss att hantera verklighetens påfrestningar.
Det är också som om skräckhistorien släpper fram det morbida. Ger det en behaglig känsla, som Wasling säger? (Jag vet inte.)

Kanske konkretiserar fiction-skräcken känslan av att vår existens är hotad och vi kan bearbeta den, få distans till den.

Enligt forskning av Andrade/Cohen blir människorna verkligen rädda när de ser skräckfilm. Rädda på riktigt. Samtidigt ger det en njutning, Det är också den största rädslan som ger den största njutningen. Det är alltså inte bara lättnaden efter man vill åt, utan själva den njutningsfyllda skräcken. (2)

Skräckforskare, Anna Höglund vid Linnéuniversitetet säger att skräckfilmer avleder vår uppmärksamhet från det vi egentligen är rädda för (3) Så länge vi är medvetna om att vi ser film kan vi befria oss från rädslan. När vi upplever fiction-skräck pumpar adrenalinet som om det vore ett verkligt hot, men när vi inte hotas övergår känslan till eufori.(3)

Frågan om skräck kan vara skadligt för barn har diskuterats fram och tillbaka. Anna Höglund vill inte säga att skräck förstör våra barn, men man måste avgöra från barn till barn om lämpligheten i vad de tittar på och diskutera frågan. Barn skärms också av olika saker i olika åldrar. (3)

2. http://www.psykologifabriken.se/skrackfilm-vacker-dubbla-kanslor-skrack-och-njutning/

3. http://www.expressen.se/kvallsposten/darfor-alskar-eller-hatar-du-skrackfilmer/

Peace

Anmäl
2020-05-31 19:33 #1 av: Carmarino

Har aldrig tyckt om att titta på skräckfilmer och liknande. Däremot brukar jag titta på deckare, typ Agatha Christie och Morden i Midsomer, men där går min gräns.

¡ɹnʇɐuƃıs ɯos uǝp ɐɥ ɥɔo uǝʇxǝʇ ɹäɥ uǝp ɐɹǝıdoʞ ʇʇɐ ɹöɟ ɹɐlʞ åsʞɔo uɐʇn ʇɹɐɯs ɐɹɐq ǝʇuı np ɹä ɹäɥ ʇǝp ɐsä1 np uɐʞ

Anmäl
2020-05-31 19:44 #2 av: Magi-cat

Ojsan, det här var spöklikt, jag måste ha schemalagt tråden och sedan glömt bort den. Tystad Hemskt dåligt korrläst var den också, beklagar, har rättat lite nu.

Eller så spökar det. SpökeSkrattar

Peace

Anmäl
2020-05-31 19:51 #3 av: Magi-cat

#1 Jag kan inte heller titta på sådant. Läser inte deckare heller. Cool

Peace

Anmäl
2020-05-31 20:31 #4 av: Dioramabyggare

Jag klarar inte heller av att se skräckfilmer (det är tillräckligt fasaväckande för mig att se (när-)bilder på kräldjur i böcker och tidningar), och deckare har jag aldrig lyckats förstå mig på. Personligen uppfattar jag det svårt nog att hantera olika utmaningar jag möter i vardagen, av olika orsaker.

Anmäl
2020-05-31 20:31 #5 av: Wonnalesan

Jag ser ytterst sällan något hemskt, aldrig skräckfilmer. Det känns som att förstöra själen för mig. Jag vill fylla mig med ljus och rymd. Livet är så grymt ändå.

Däremot kan jag se banal program ibland, bara för att flyta bort i trivialiteter. Värst plågsamt är det när människan är grym mot djur. En annan art som skulle gå fri från människan. Livet är för kort för att låta mörkret sluka ljuset...Mvh/WLBlomma

Anmäl
2020-05-31 20:50 #6 av: Maria

Oj då. Jag är väldigt fascinerad av framförallt mord🤐 men det är mest för att försöka förstå hur...eller varför...
Ren skräck däremot har jag svårare för.

/Maria

 

Anmäl