HM, tittar man på hur undersökningen är det tveksamt att man mäter rätt saker men jag kan naturligtvis ha fel.

Snarare mäter man påverkan av det socialgrupp och då ska man tänka på att utvärderingen är gjord i USA där många barn har det riktigt dåligt.

Jag är övertygad om att nästan allt som händer omkring barn de första åren påverkar resten av livet.

#2 Det tror jag också.

Hjärnan är så otroligt receptiv de där åren.

#3: Det är mycket möjligt men om jag läser hur undersökningen är utformad och att jag läst rätt så kan de lika gärna mätt ngt annat.

Större andel missbrukare, sämre mat, sämre skolgång osv i de grupper dom jämfört med.

"The intervention resulted in large and statistically significant changes in brain structure measured in midlife, particularly for male individuals."

Det är av naturliga skäl alltid så med stora populationsstudier, att det finns mycket som spelar in. Det känner naturligtvis alla till och tar hänsyn till vid upplägget av studien och det randomiserade urvalet till grupperna.

Här ligger resultatet helt i linje med vad man tidigare visste och har anledning att förvänta sig eftersom hjärnan är plastisk och mycket formbar i tidiga år. Jag hoppas studien bidrar till att öka chanserna för alla barn att utvecklas på ett bra sätt.

Det unika är som sagt att man visat att den tidiga stimulansen står sig över tid, det var väldigt bra. (Men inte konstigt, eftersom barndomen är så viktig.)

""Det jag tycker är nytt det är att man gjort den här uppföljningen vid 40 års ålder. Att effekten kvarstår så länge är faktiskt unikt", kommenterar Hugo Lagercrantz, senior professor i barnmedicin vid KI."

(Hugo Lagercrantz har f.ö. skrivit en bra bok som heter "Hjärnbrus". Rekommenderas.

#5: Om du läser i rapporten ser du hur urvalet varit.

#6 Jag har inte ifrågasatt att det finns att läsa i rapporten för alla och envar. 🙂

#7: Undersökningen är fiktiv eftersom man tycker att ett verkligt experiment skulle vara oetiskt.

Det finns väldigt många felkällor i ett sådant experiment och det är osäkert vad man mäter.

#8 Ok, vi säger så, bara skräp med alltihop!

#9: Nej men troligen inte med sanning överensstämmande med verkligheten.

Återigen om du mäter en grupp längst ner i samhällets botten mot några lite längre upp vet du inte vad du mäter.

Har det med tillgång till god näring att göra, droger eller beror begränsad hjärnaktivitet på ngt annat?

#10 Som sagt, så är det alltid, med all forskning och särskilt svårt är det med all populationsforskning vilket man från forskningshåll naturligtvis är väl medveten om! Det finns ingen (troligen) forskning som säger allt, och that's it, men det är inget nytt.

Verkligheten? Här har man i alla fall kommit fram till något som är bra för barnen och som håller över tid, vilket går i linje med vad man kan förvänta sig utifrån hur hjärnan är beskaffad osv.

Kan du hitta något som är det minsta intressant med det studien kommer fram till, något man skulle kunna ta till sig, något man kan diskutera om så här i allt gemyt?

Vi har här ingen plikt att detaljgranska eller utvärdera studier och uppslag, vi har den stora förmånen här på iFokus att vi kan prata om och runt vad som ligger oss vid hjärtat utan att det ska behöva begränsas av en studies exakta beskaffenhet.
Visst ska man vara uppmärksam, alltid, och ibland kritisk, men det är inte det enda, vi kan få ut mer av att prata om vad som ligger bakom, samt våra egna upplevelser, antaganden och referenser.

#4: Du litar inte speciellt mycket på forskare och har för vana att alltid göra egna granskningar. 😊

Varje vetenskaplig studier måste genomgå ett antal granskningar av andra forskare och experter inom samma och andra forskningsområden för att försäkra sig om att studien gått rätt till och att den håller god kvalité. Dessutom, varje forskare måste alltid redogöra för sina metoder och som en viktig del av det är reliabilitet och validitet. Det första handlar om tillförlitlighet, att studien är replikerbar d.v.s. att upprepade undersökningar med samma metoder, teorier, mätinstrument ska kunna ge samma eller liknande resultat när de upprepas av andra forskare. Det andra validitet - det som du ifrågasätter - handlar just om att forskare mäter det som de hade för avsikt att mäta och inte något annat.

I varje studie måste de alltså resonera kring reliabilitet och validitet och försäkra om att de mäter det som det var tänkt och redogöra för hur de vet att de mätt just det och inte något annat. Om dessa redogörelser är bristfälliga eller om metoder är tveksamma eller bristfälliga, kommer inte artikeln att accepteras för publicering. Med andra ord, vi får lita på att forskare vet vad de gör och att de mäter de saker de påstår att de mätt. Att det sen finns en miljon saker som också kan ha påverkat, det kan aldrig undvikas, men det är är därför som de uttalar sig om de saker de studerat och inte annat.

#12: Det innebär inte att studien har korrekt slutsats bara för att temponsär korrekta.

Studien baserar sig på fiktiva ansatser och är inte riktigt verklighetsbaserad eftersom det inte är etiskt att göra sådan tester.

Undersökningen har ett långt diskussionskapitlet och jag skulle önskat att fler inklusive pressen oxå läser och även tar del av rapporten inte bara läser pressreleaser.

Det som är viktigt är att liknande studier kommer fram till samma slutsats men eftersom det är en tillrättalagd studie säger den ingenting.

Jag har oxå ovan anger flera felkällor. Den baserar sig på mycket fattiga amerikaner och du skulle troligen kunna visa andra saker med lika stor signifikans t ex att bra mat och drogfrihet ger bättre utvecklade hjärnor.

Mängder av studier publiceras varje år i diverse forskarutbildningarmed varierande kvalitet och för att ta till dig studien måste man även läsa den.