Hjärntrötthet är något jag har lidit av i ett antal år nu, och tyvärr är jag inte ensam om det. Jag hittade den här artikeln på hjarnfonden.se och klistrar in några väl valda bitar ur den här nedan. För att läsa hela artikeln, klicka på länken.

https://www.hjarnfonden.se/hjarntrotthet/

Hjärntrötthet, eller fatigue, är en av de mest påfrestande konsekvenserna av neurologiska diagnoser. Det är ett tillstånd av mental energibrist som ofta har stor påverkan på livskvalitet och arbetsförmåga.

Allmän trötthet kan orsakas av många olika saker, som en osund livsstil, stress eller dålig sömn. Hjärntrötthet däremot är ett tillstånd som uppstår efter en neurologisk sjukdom eller en skada i nervsystemet. Den kännetecknas av en utmattning och en orkeslöshet som är mycket kraftigare än vid vanlig trötthet. Hjärntrötthet kan utlösas av såväl mental som fysisk ansträngning och kan utvecklas till ett långvarigt tillstånd.

Den som drabbas av hjärntrötthet upplever att energin plötsligt tar slut och det blir svårt att fortsätta med vardagsaktiviteter. Framförallt påverkas förmågan att koncentrera sig på en uppgift och mycket tid krävs för den mentala återhämtningen. Hjärntrötthet syns inte utanpå med det tar lång tid att återhämta sig.

Neurologiska tillstånd och diagnoser som kan ge upphov till hjärntrötthet

Hjärntrötthet kan uppstå vid slag mot huvudet, hjärnskakning, efter en stroke eller TIA, men också vid diagnoser som MS, Parkinsons sjukdom, hjärntumör och demens. Det återfinns hos personer med utmattningssyndrom, ADHD/ADD, Autism, ME/CFS men också hos personer som drabbats av postcovid2.

Besvären från hjärntrötthet varierar från lindriga till svårare symtom. Många kan arbeta men befinner sig nära gränsen för vad som är uthålligt i längden och man kan istället behöva hjälp med vardagssysslor. Varje individ upplever hjärntrötthet olika, men gemensamt är att man över tid blir påtagligt påverkad och att återhämtningen är lång (8).

(…)

Hur diagnosticerar man hjärntrötthet?

Hjärntrötthet går inte att diagnosticera med vare sig blodprov, kognitiva test eller hjärnavbildande tekniker. Det viktiga är att hitta den specifika orsaken till tröttheten, alltså den skada eller sjukdom som ligger bakom. Andra diagnoser bör också uteslutas, som depression, ångest eller Narkolepsi.

Anledningar till att hjärntrötthet är svårt att diagnosticera kan dessutom vara att man inte hittar någon uppenbar utlösande faktor och att diagnosen saknar en tydlig definition.

En självskattningsskala för mental trötthet har utvecklats av forskare vid Göteborgs universitet; Mental Fatigue Scale (MFS). I skalan ingår frågor om hur man upplever den mentala tröttheten. En summa över 10 poäng indikerar hjärntrötthet och behovet att djupare undersöka situationen.

Tänkbara behandlingar för hjärntrötthet

Hjärnan kan återhämta sig, men det tar tid. I dagsläget finns det ingen botande behandling för hjärntrötthet, men det finns strategier och terapier som kan lindra symtomen. Vilken väg man väljer att gå beror på den bakomliggande orsaken, men det viktigaste är att patienten hushåller med sin mentala energi. Det innebär att ta regelbundna pauser vid aktivitet och inte utsätta sig för alltför mycket störningar såsom ljud, buller och stress. Mindfulness och aktivitetsplanering är psykologiska behandlingar som patienten kan dra nytta av. Forskare undersöker nu dessutom flera medicinska behandlingar i olika forskningsprojekt.

Det kan vara frustrerande för patienter att inte hitta en bra behandling men att använda strategier som håller den mentala energin i god balans är viktigt.

(…)